Känslor är väder, inte klimat

När en tung känsla kommer säger den gärna att den tänker stanna. Ångesten viskar att det alltid kommer att vara så här. Nedstämdheten målar hela framtiden i sin egen färg. Men känslor beter sig mer som väder än som klimat: de drar in, de fyller himlen, och de drar vidare. Att ovädret är häftigt betyder inte att solen är borta för gott.

Det svåra är att vi sällan behandlar känslor som väder. Vi behandlar dem som besked. En dålig dag blir 'jag är en dålig människa'. En stöt av avund blir 'jag är avundsjuk'. Vi förväxlar det som passerar genom oss med det vi är. Men du är himlen, inte molnet. Molnet är verkligt, det är tungt, det skymmer sikten — och det är ändå inte du.